torsdag 30 oktober 2008

Sadie Lune, Artist and Sex Worker at the Museum of Modern Art

because you can't imagine being me


Samtidigt som USA väljer president röstar San Francisco om en proposition som avkriminaliserar sexarbete. Om propositionen går igenom får sexarbetare rättigheter att organisera sig och att anmäla om de utsätts för brott. Förslagets motståndare menar att det kommer göra det ännu svårare att spåra offer för trafficking. De menar också att gatuprostitution inte kan avkriminaliseras eftersom det drar till sig annan brottslighet.

Jag menar att det självklart är lättare att sätta dit dem som är ansvariga för trafficking, om de som är offer för trafficking inte längre ses som kriminella. Det blir betydligt lättare för både de som utsatts för trafficking, och för vittnen, att anmäla misstänkta fall. Samtidigt kan de resurser som polisen lägger på sexarbetare frivilligt säljer sexuella tjänster, läggas på att reda ut till exempel fall av trafficking.

CNNs i ett inslag om för- och nackdelar med Prop K

onsdag 22 oktober 2008

Namnbyte = mer snusk?

För att slippa freak-ångest har jag bytt namn på bloggen. Nu kan kursare, arbetsgivare och andra stalkare inte längre hitta mig! Nu när ångesten är borta kan jag inte tänka mig annat än att skrivandet tar fart igen. Förhoppningsvis med lite extra snuskig frihet.

Vad sägs till exempel om min första porrfilmsprestation?

fredag 10 oktober 2008

Paus

Varje gång jag gör tankestopp handlar min inre monolog om skolan och gruppdynamiken eller om den tid jag inte har. Tiden räcker inte till att tänka på sexualitet och att blogga. Tiden räcker däremot till att oroa mig över vad som händer när framtida arbetsgivare googlar mig och märker att jag inte ens har vett att vara anonym när jag fläker ut mig.

Nu låter jag bloggen lägga sig och vila. Kanske vilar den för alltid, kanske vaknar den om ett tag, energisk och eftertänksam. Fint att ni har läst. Sov så gott!

torsdag 2 oktober 2008

Jag lär mig

Mitt liv som student innebär att jag har två sociala lägen: att hela tiden prata om saker jag lärt mig eller att hela tiden klaga på min utbildning.

Eftersom jag är en präktig jävel till student pluggar jag aldrig hemma, men när jag väl gör det så är jag inte längre en präktig jävel. Idag har jag läst knappt 20 sidor om vetenskapliga metoder som jag redan känner till. När jag nådde den intressanta biten om propaganda - det finns så många skäl till att jag vill lära mig mer om det - kom jag på att det var på tok för länge sen jag tvättade mina kukar och mitt veganska harness. Sen var det inte mer plugg med det.

Jag hälsade på RFSU-kliniken och fick reda på att jag fortfarande är en person som aldrig har haft en könssjukdom. Jag kan berätta att det varken handlar om avhållsamhet eller om tur, utan om såna där saker som man borde sluta propagera för eftersom "de ändå inte används och därför inte hjälper". Att jag ändå kände mig manad att testa mig den här gången berodde på att en person faktiskt helt sonika lurade mig att ha oskyddat sex. Ja, jag har haft lite tur också. 

Jag bloggade om det utan att förklara vad det egentligen handlade om. Han är coach i personlig utveckling. Han är inte känd här och inte bland folk jag hängde med i USA, men han har haft ett stående inslag i ett tv-program där. Han är Tom Cruise i Magnolia. Det hela var overkligt på många nivåer. Jag önskar honom lycka och framgång, så att han blir roligare att outa när jag känner för det. Man lär sig något vid varje knull, och nu har ni förklaringen till att min vanligaste position med främlingar numera är den så kallade snopp-stirraren.

Du måste ställa dig upp och ge ett bisexuellt perspektiv!

Igår frågade en kursare mig om jag är homo. Jag är bi, sa jag. Sen blev jag uppmanad att börja "ställa mig upp" och ge mitt "bisexuella perspektiv" på lektionerna.

Jag är inte direkt en tyst person, jag har gett mina perspektiv ganska många gånger under lektionstid. Men jag antar att det "bisexuella perspektivet" är någonting väldigt specifikt, som det kan verka som att jag inte vågat stå för. Så är det inte. Eller snarare, så är det antagligen. För det bisexuella perspektiv jag förväntas ha, är med stor sannolikhet inte mitt. 

Min kursare blev frustrerad eftersom jag inte kunde kläcka ur mig rätt saker, vilka de nu var.  "Jag förstår fortfarande inte", sa hn. "Vad är det du inte förstår?", sa jag. "Kan du inte bara berätta!", sa hn. "Om vad då?", sa jag. Och så vidare. 

Jag funderade över om det är rätt att blogga om konversationer jag haft med kursare, och kom fram till att detta, om något, är ett bisexuellt perspektiv. Ett tydligare exempel på avvikarperspektiv kan man väl inte få: du som avviker, berätta nu hur det är, men se till att du berättar det på mitt sätt.

Sen funderade jag tillsammans med sambon på att ställa mig upp under en kommande lektion: "Innan lektionen börjar vill jag berätta att jag fått påtryckningar om att komma ut som bisexuell. Så nu gör jag det. Och nu tänkte jag i min tur hjälpa er att få komma ut, en efter en - varsågoda och berätta!"