Varje gång jag gör tankestopp handlar min inre monolog om skolan och gruppdynamiken eller om den tid jag inte har. Tiden räcker inte till att tänka på sexualitet och att blogga. Tiden räcker däremot till att oroa mig över vad som händer när framtida arbetsgivare googlar mig och märker att jag inte ens har vett att vara anonym när jag fläker ut mig.
Nu låter jag bloggen lägga sig och vila. Kanske vilar den för alltid, kanske vaknar den om ett tag, energisk och eftertänksam. Fint att ni har läst. Sov så gott!
Gå långsamt eller fort?
6 år sedan
3 kommentarer:
Jag förstår verkligen men kan ändå inte låta bli att helt själviskt tänka "Snor, snor, snor! Vem ska jag nu citera?"
Jag får väl be om ursäkt i förskott för att jag kommer att framstå som värsta stalkern när du upptäcker att jag läser allt jag kommer över på, för dig men inte för mig, mer anonyma ställen. Du är så grym att jag helt enkelt inte kan låta bli.
Trist, din blogg är fin...
Fint har du skrivit kära. Fortsätt vårda dina ord, de bär genom många dimensioner för både dig och andra. Tack.
Och tack för senast. Både bussen och flyget var försenade. Hade hunnit nästan hela din workshop hellre än att vänta på sexiga Sturup. Fast jag fick tre tröstkuponger enbart genom att sänka rösten.
När ska vi äta frukost igen?
Puss m.
Skicka en kommentar