Sex and spirit dag två

Kanhända finns det de som väntar på smaskiga detaljer från helgens flumworkshop. De kommer, jag lovar, men inte just nu. Jag ska ägna mig åt att smälta och förstå vad jag vill dela med mig av. 

Min rädsla för flum är en rädsla för att mina gränser ska överskridas. Dels mina kroppsliga gränser, eftersom jag kopplar flum till en kroppslig gränslöshet vad gäller kramar och mys, en rädsla för att kramar och mys ska tvingas på mig och att jag inte ska ha rätt att inte vilja. Rädslan handlar också mina gränser för hur jag kan och vill prata om mig själv, rädslan att jag ska tvingas innefattas i en syn på världen som jag inte delar.

Nu har jag varit omgiven av flum i två dagar och varenda övning har gått ut på att hitta sätt att kommunicera sina gränser till andra. Workshopen har inte tvingat mig till saker, utan hjälpt mig att ta ställning till vad jag vill och inte vill, både i workshopen och i andra sammanhang. 

I dag har jag vid ett tillfälle sagt nej tack till att kramas - och blivit uppmuntrad i mitt beslut. Det händer inte så ofta - varken nejsägandet eller uppmuntrandet. Jag har också sagt att jag inte vill prata om min fitta som en hon, att min fitta är en den lika mycket som min hand eller min fot - och fått ett tack som respons. 

I allmänhet har jag bejakat flummet, hittat mina gränser och varit väldigt tillfreds och nöjd. Samt svimmat under andningsorgasmen. Okej, där kom snasket. Mer kommer. 

(Workshopen hölls på Flesh & Spirit)