Det var fin utsikt, det blåste, en grupp klädda i vitt traskade upp för hela berget och ställde sig på toppen och skrek tillsammans. Det var ingen sekt, utan ett gäng vänner som höll minnesstund för sin vän. Både Emma och jag önskar oss en sån begravning, vi får väl se vem som hinner först.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar